In i det bittra slutet undviker jag att göra något åt bilen. Tanka, ja då lyser bensinlampan och ropar !!!Etäisyys!!! i flera repriser innan jag orkar ta tag i den där pistolen. Spolarvätska kan jag köra utan ett tag. Vem behöver nu en ren ruta? Men idag kom väggen emot mig. Ja, det kändes faktiskt som en vägg där på 51an med en massa lera på fönstret och ingen spolarvätska i sikte. Jo, alla andra hade ju nog av den fina sorten och spolade bäst de orkade.
Nåh. Slutligen fann jag spolarvätskeburken i bakluckan och skulle fylla på innan jag åkte hem från jobbet. Tänkte ”det här ska jag nog klara” men nej, fröken får ju inte upp motorhuven. Bara att plocka fram telefonen då. Pinsamt.
Jag: Heeej. Alltså kan du snälla guida mig i hur jag ska göra med den här kylarvätskan.
Han: Det är inte kylarvätska.
Jag: Nå kan du ändå hjälpa mig? Tänker för mig själv ”Här var det petigt med termerna.”
T A I K U R I 
I hear you. Ja har noll koll då de kommer till bilar ;)
GillaGilla
Det är nog lite pinsamt när man glatt kör omkring i sin plåtburk varje dag. När det ska göras något vill man inte ta del. Alls.
GillaGilla
Hurudant är det annars att köra 51an mot Helsingfors om morgnarna? Var kommer köerna emot?
Vi är förtjusta i ett hus en bit bortom Kyrkslätt, men det som mest får oss att tvivla på att köpa är arbetsresorna till jobben i Helsingfors.
GillaGilla
Ja, jag jobbar ju bara halvvägs till Helsingfors. Visst är det kö men ofta drar det riktigt ok. Är det sämre väder måste man ju alltid ha mera tid på sig. Det kommer väl att bli fantastiskt när det blir motorväg om ett par år. Jag ångrar nog inte att vi flyttade längre bort. P åker buss eller tåg och jag har bilen till jobbet.
GillaGilla