Nu måste jag börja med att berätta att det är en stor skillnad på att ha mycket att göra och att vara stressad. Stressad är jag när kroppen kör något helt annat rejs än hjärnan. Eller egentligen kör den ingenting alls. Jag blir nästan förlamad. Så mycket att göra och att tänka på, att kroppen bara sätter sig ner som en heffaklump, medan hjärnan skriker ”jobba, flytta, planeraaaaa. Nuu.” Jag håller väldigt länge i många trådar. Men nu är det för mycket. Jag måste hålla i en tråd i taget. Kroppen säger ifrån helt enkelt. Hjärnan skriker, ”flera trådar komm aaan du orkar ännu en liten stund till”. Kroppen säger ”jag går i 90graders vinkel och orkar inte.” Jag vill gå upprätt igen. Tar en liten mental paus, dricker så mycket cocis det behövs och är tillbaka om en liten stund. Och förresten tack för att det är veckoslut.
.

Deppbloggaren här hej. Ursäkta för det.
Styrkekramar vännen! En sak i taget så lättar det på lasset å dela med dej åt oss andra sånt vi kan göra. :)
GillaGilla
Jo jag ska försöka ändra på attityden lite här. En sak i taget ska tillsammans med less is mera agera nya motton i mitt liv :)
GillaGilla