Oj vad jag kan

Vi spelar Parisuhdepeli. P får frågan: Vilken färdighet har din partner lärt dig? Nog är det nolot då jag ska svara, men jag gör det ändå. ”Vika kläder.” Så tittar vi på hans lapp. ”Vika kläder.” Oj, vad jag kan. Fina saker jag lär honom. Men om frågan ställts mig, om vad han lärt mig, skulle jag ha svarat ”skriva snabbt på datorn”. Och visst är det sant. Det hade P också svarat. Det är säkert. Det är ju tur att vi vet vad vi kan. Men är det inte de små sakerna i livet som räknas, sådär som att vika kläder och skriva snabbt på datorn?

 

Parisuhdepeli är ett fint spel. Så länge man svarar samma sak. Bäst att känna varandra med andra ord.

Lämna en kommentar