Inför lillajul

Lillajul närmar ju sig faktiskt. Hurra! Hos oss innebär lillajul också att det första julpyntet plockas fram. Och det blir det nog som vanligt en rätt vit jul. Vitt, grått med små inslag av guld och rött. Väntar på att ta en titt i jullådan. Den som huserar högt uppe på en hylla och är riktigt stor och tung. Det är alltid lika spännande eftersom jag inte riktigt minns vad som ligger däri. Och nu. Innan jag sett innehållet börjar jag tänka på hur julen, eller egentligen vintern, kunde se ut inne hos oss. Drömmer om (och köper) nya ljusstakar och vackra ljus.Och så surfar jag vilt på internet.

Just nu är mina nummer ett wanties House Doctor Square ljusstakenHouse Doctor julgransbollar och Enjoy Candles. Alla dessa finns i Aveos webshop (bilderna är produktbilder därifrån). Bara att klicka.

I samarbete med Aveo.

Torsdagsgöra

Halva dagen gick åt till att putsa silvret.

Och andra halvan till att i sakta mak gå runt i Country White. Och så kom jag ju hem med ett par påsar också. Jag känner att den verkligen är min butik.

Lunch på stan

Så. Idag behövde jag verkligen lufta mig lite extra. Sådär att vagnpromenaden inte kunde göra jobbet utan det behövdes lite mera stimulans. Leo och jag åkte in till stan för att luncha med mannen och Ninnu. Vad gott det kan göra att träffa sin man utanför hemmet också. Dagens motsvarighet till att ha date night liksom. Snabb lunch och sedan supersnabb shopping av skjorta till dopet. Det ska gå undan på lunchrasten.

Leo två månader

Där satt jag för två månader sedan på min sjukhussäng med mitt lilla knyte i famnen. Tittade ut på livet som fortsatte utanför fönstret medan mitt totalt hade stannat. Ett nytt liv har sedan dess tagit form. Tvåbarnschocken uteblev. Storasyster välkomnade sin önskade lillebror. Svartsjuka har funnits med från första början. O ja. Det är både föräldrar och lillebror som får törnar men vi jobbar på det.

Och hur Leo har det? Ja. Han är ju fortfarande en mycket snäll och glad liten bebis. Framför allt en nöjd en. Och visst har han vuxit mycket. Nya mått får vi nästa vecka. Nyaste nytt är att han hittat sina händer. När han inte sover eller umgås med oss så har han fullt upp med att studera eller äta på händerna. Han sover riktigt gott i sin vagn på dagen. Men nu har jag märkt att den helst ska vara stilla från början till slut. På natten sover han i sin moseskorg och vaknar ett par, tre gånger för att äta. Lite märkligt är det att han på dagen är totalt beroende av sin napp när han ska sova men nattetid vill han inte ha den.

Och hur har dessa två månader förändrat mig då? Ah, jag är så lycklig över att kunna röra mig normalt. Ta springsteg då det behövs. Promenera raskt och så småningom få min normala kropp tillbaka. Gillade verkligen gravidmagen denna gång. Kände mig riktigt snygg till och med. Men så var det alla krämpor då. De som gjorde livet ganska surt. Eftergranskningen har jag nu över och kroppen har återhämtat sig bra.

Jag funderar på om det är någon skillnad på att vara enbarnsmamma och tvåbarnsmamma. Eventuellt då den galna känslan att det finns ytterligare en person som man ger totalt villkorslös kärlek. En person till som man bär ett stort ansvar för. Och hur konstigt det än låter så känns allt så naturligt. Som om det var meningen att det skulle bli just så här. Att det var just Leo som skulle komma till oss och göra vår familj till fantastic four.

Inlett förberedelserna

Så ligger ett hav av pom poms på matbordet och väntar på dopfesten. Ja, jag har outsourceat all bakning så här befinner jag mig plötsligt i en ny sits och kan tänka på dekorationer.

Vid lunchen idag tyckte Pekka att det nog var ganska många pom poms nu. Må hända.

Bjudning på bjudning

Igår fyllde systersonen och samtidigt gudsonen Melwin 4 år. Idag firades det med släkten på plats. Det är fest några veckoslut på raken nu med farsdag förra helgen, Melwins kalas idag och Leos dop inkommande söndag. Roligt!