T A I K U R I

Min utsikt har som sagt nu förändrats väldigt mycket här utanför. Då man kollar på hur lönnens blad kommer fram på en meters avstånd kan man bli intresserad. Annars är jag nog inte en så stor naturvän, ingen naturväktare. Men detta kan ju vara av intresse för riktiga naturväktare och andra som inte på nära håll kollat in hur vår blir till sommar då det gäller lönnar.

Två veckor mellan bilderna där exakt samma gren är i närbild. Såhär ändrar naturen mina vänner. Intressant.
 

Det började bra med att jag vaknade 07.30 med ett ryck. Min väckarklocka hade inte ringt. Den skall ringa 07.15, så det var ju ingen fara alls. Tänkte att jag nog väntar tills Ps klocka ringer. Hade nog ingen aning om när den skulle ringa. Den ringde 07.45, hoh va tidigt. Inte orkar man stiga upp. Ca kl 08 släpade jag mig till duschen. Jobbigt. Vid morgonmålet läste vi HBL tillsammans så jag höll på att bryta nacken av mej. Svårt att läsa sidlänges, och ena sidan missar man ju hela tiden för att texten är så liten. Efter morgonmålet manglade jag mig ännu en stund i sängen. Nu är ju klockan redan halv 10 och jag borde verkligen inte sitta här och gnugga mig i ögonen. Jag är ju en morgonmänniska. Hur kunde denna morgon bli så tuff?
 

Sedan länge tillbaka har det varit mamma, syrran och jag. Vi är som de tre musketörerna – en för alla, alla för en. Vi har haft det kämpigt ibland. Speciellt eftersom jag var ett riktigt tonårsmonster. Stackars mamma under de tiderna. Ikväll var vi alla hemma hos mamma. Läste tidningar, talade och tog en superrask promenad tillsammans. Alla tre, klädda i svart, gick vi på rad. Hoppas ingen missförstod mig, jag har en pappa men han flyttade bort då jag var litenliten. Min familj är bäst :)
 

I smyg är jag nöjd över att det åskar och regnar där ute just nu. Det innebär mycket jobb för min del. Aktivt värre så att man sedan kan njuta av de kommande soliga dagarna. Hjälp, min blogg håller på att bli en väderblogg. Knäpp på fingrarna.
—–

Tar tillbaka det där om Åskan. Den gillar jag nog inte. Det ekar alltför mycket här vid kvarnberget.
 

P är en kodare och håller på med en massa svarta sidor som jag alltid kallat förbjudna. Antagligen för att jag inte förstått något om dem. Brukar alltid fråga honom hur man kan veta vad man ska skriva. Han har alltid bara mumlat något till svar. Idag har jag fått ett svar på hur man gör. Okej det är väl inte att koda men nu är jag nära. Det här tittar jag på idag på jobbet. Skall faktiskt kunna skriva in ord på rätta ställen här.

Sen katten dog för många år sedan har möss spökat lite här och där hos oss i Kslätt. Idag fick vi kämpa lite mot en mus som sprang omkring på terassen. Det är som en djurgård där. Fullt med kräk överallt. Tänkte slutligen att jag skulle släppa ner en telefonkatalog på den, men jag antar att den hade varit snabbare. Hata möss!

Förövrigt tycker jag att Lilla Onsdag var huippu idag igen. Speciellt less is mera :)

Tur att jag hade förstått väderlekstanten helt rätt. Nu är det hur blått som helst. Okej, lite skägg emellanåt men det stör inte. Varmt är det och jag läser fortfarande om dyslexi.