T A I K U R I

Jag har haft mamman och syrkki på besök och vi har ätit ätit och ätit. Vi slutade med att spela Mini-M.I.G. Ett frågespel som vi köpte i Stockholm. Jag är lite fånig men jag tycker det är riktigt kul med sällskapsspel. Speciellt då alla är så tävlingsinriktade och det viktigaste är att vinna. Egentligen tycker jag inte att det är viktigast att vinna. Men då de andra tycker så så blir man likadan, eller så drar jag till med motsatsen och berättar om hur det viktigaste inte är att vinna. Reaktionen får jag mest tillsammans med P, då han verkligen blir übersur om det inte är han som slutar som segrare.

M.I.G är vääldigt svenskt och vissa frågor är därmed helt omöjliga för den finlandssvenska befolkningen.
 

Just nu sitter jag här i kansliet på holmen. Jag har jobbat med gradun hela dagen. Även om det endast skett små förändringar i texten så känns det som att många saker som blivit hängande nu är fixade. Jag har även fixat till mig en träff med handledaren nästa vecka. Jess. Vetni nu känns det som att studieivern har kommit tillbaka och jag är riktigt redo för slutspurten i studiestaden. Vet ni vad som ändå är det  bästa. Jag har kunnat kolla på Big Brother samtidigt som jag jobbat hela dagen. Perfekt. Så skall det också fortsätta i Vasa. Tidigare nämnde jag att jag alltid mot slutet av BB säsongen tror att jag är medlem i huset. Vet ni, den här gången gick det på rekordtid och jag önskar att jag var där. Inte för att synas i tv utan få vara med dem där. Jag tycker att FST5 borde ordna en egen version av BB för finlandssvenskar. Det skulle vara kul att se hela ankdammen på teve. Vem vill delta?

Nu har jag fått nog. Alltför många par solglasögon har krossats i handväskan under de senaste åren. Därför har jag nu handlat ett snyggt fodral för solisarna. Stort är det dessutom. Nu är det slut med krossade brillor. Synd bara att de som nu får ligga i fodralet redan har en liten spricka. Men den är så obetydligt liten att de får duga.

Fodralet är från Lindex och kostar endast 5,95¤. Brillorna är från Aldo i Dubai.
 

Verkligen. Det blev en fin dag. Också kompiskalaset blev riktigt lyckat trots att det var ganska få som kunde delta. Det började med lite familjekalas och slutade med ordentligt tjejsnack om galna busschaufförer, studier och allt som livet har att erbjuda. Det var så kul att träffa några flickor igen. Och visst är det lättare att träffa få på en gång istället för alla. Det är så jobbigt då ingen egentligen får säga en sak till slut då man är många. Inte är det illa det heller, men i ett så pratglatt gäng som vårt blir det lätt svårt att få muntur, till och med för mig. Och de som känner mig vet att jag inte är den allra tystaste typen.

Folk klagar ofta på hur snabbt tiden går och att man inte hunnit göra något sedan man fyllde år för ett år sedan. Men det första smset jag fick i morse fick mig att tänka om. Där bad E mig tänka på hur mycket som hänt under det gångna året. När man tänker efter är det rätt mycket. Hur ofta tänker man så? Om du inte är den typen så tycker jag du skall bli det. Positivt tänkande är grunden till så mycket.
 

Nu doftar det underbart här hemma på holmen. Lite försmak på vad jag kommer att bjuda ikväll.

Jag tycker inte att det någonsin brukar vara över 20 grader på min födelsedag. Men i dag är det så och jag är nöjd. Det betyder att bikinin är på, antagligen för sista gången i år, och att jag får sitta och läsa bok i solen. Vad kan man mera önska sig. Ikväll blir det dessutom kalas på holmen. Så om ett par timmar skall jag avdunsta från solen och förflytta mig till köket på holmen.

I Vasa var vi så duktiga med mamman. Det sista projektet vi antog oss i lägenheten var att byta en söndrig glödlampa i min takplafond. Det skulle vara ett lätt arbete och gå på fem minuter. Trodde vi ja. Skruven satt fast alltför hårt och genast jag tog i själva plafonden sa det skratch och kupan fick två stora sprickor. Den hade en från förut men inte trodde jag att den helt och hållet skulle spricka. Jag skulle inte ha brytt mig om det hade varit vilken som helst enfärgad tråkplafond. Men nu gällde de faktiskt mina skyddsänglar som skyddat mig i fyra år i Vasa. Hur skall jag klara mig nu då mina skyddsänglar flyttar till Stormossen?

Min fina änglaplafond