T A I K U R I

Som ni vet så funderar jag väldigt mycket på framtiden. Något som emellanåt är sådär måttligt roligt. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att skriva några drömmar eller mål i livet som jag har. Mest för mig själv, men kanske det är av intresse för någon. Vi kan ju sedan bocka av dem tillsammans efter hand. Den här listan kan vara kul att gräva fram ur arkivet om ett tag.

Okej, detta blev ju en lista med ganska jordnära mål. Något som verkligen var viktigt för mig att få fram. För vilka saker är det egentligen som räknas då jag sätter min fot i graven (om en lång tid). Jo just precis dessa saker. Inte några mål om att ha alla prylar i världen bryr någon sig om då. Så nu vet jag. Att få alla saker/ nå alla mål på listan är väl inte möjligt. Men nu vet jag i alla fall lite vad jag vill med mitt liv. Fint. Då är det bara att fortsätta med tentlitteraturen och inte fundera på framtiden. (Rubriken för inlägget är en direkt tillämpnig av gradurubriken Förslag till fortsatt forskning). Påhittigt.

Hade jag glömt att berätta att jag igår lämnade in en första version av min gradu. Jag har alltså text under varje rubrik. Ännu blir det väl en hel del att rätta hit och dit, men i varje fall. Det är därför jag inte är alls stressad just nu! Det känns underbart. På tisdagen har jag handledning igen och då är säkert den stressfria perioden slut. Vi får se hur sönder man är då. Det här veckoslutet kommer alltså att gå i tentlitteraturens tecken. Mysigt, eller nej!

Visst är det en hit för mig med lager på lager. Det har jag fattat för länge sedan. Men ibland blir det kanske lite väl mycket då jag håller på. Nåja, idag har väl ingen sett det under mina tjocka jackor vart jag än gått. Det är bara jag själv som skrattat då jag sett mig i spegeln i förbifarten.

Då man är ensam en fredagkväll kan man prova på lite nya frisyrgrejs. Ni kanske inte ser så stor skillnad, men den är väldigt annorlunda då jag ser mig själv i spegeln.

Idag kröp latmasken i mig åter fram och jag bara drog ut på mitt besök till apoteket. Jag hade bestämt mig för att gå idag. Och har man bestämt sig så har man. Redan tidigare var jag påväg på min lilla promenad men då började ju Internet fungera och jag hyperventilerade en timme i takt med att jag klickade fram och bak på nätet. Nåväl, när jag hade bestämt mig för att gå så kollade jag ut för att få se att det duggregnade. Fint tänkte jag, så får man sig igen för att man är lat. Så på med henkkajackan bara och iväg. När jag nu steg över tröskeln här hemma så öste det redan ner. Tack för att jag har en jacka som verkligen håller måtten och inte är jag svettig heller. Den andas, precis som utlovat. Fint.

Det blir i varje fall en mysig hemmakväll om det fortsätter regna.
 

Min mamma verkar i alla fall förstå sig på mitt internet- och bloggberoende. Efter att ha hört mitt tonläge då jag för en timme sen talade med henne i telefonen och meddelat att Internet fortfarande inte fungerar hade hon ett snabbt svar: ”Hoppa på tåget och kom hem”. Jag blev chokerad, jag skall ju hem på onsdagen. Iget av och an åkande här. Då man åkt tåg fram och tillbaka mellan Vasa och Huvudstaden i över fyra år börjar det räcka. Endast nödvändiga sträckor är tillåtna, så är det bara. Punkt. Men tack för stödet dock :)