T A I K U R I

Dagen på Borgbacken blev helt suverän. Det var varmt och fint och det var roligt att snurra runt i manickerna. Dock blev jag lite irriterad på barn som var sura på allt. Ingenting var roligt nog. Både före och efter åket pekade mungiporna neråt. Var är barnasinnet? Ska det inte vara kul att åka? Man ska bara vara så cool hela tiden. Ingenting får vara barnsligt roligt. Själv sken jag upp då jag såg barn (och vuxna) som sprang från manick till manick och kanske drog till med ett ”uudestaan”. Så ska det låta.

Jag skötte om de glada minerna i alla fall.

En av sommarens viktigaste, och sista, utfärder går av stapeln i dag. Vi drar nämligen till Borgbacken. Men den där förfärliga Enterprise ska jag inte sätta foten nära heller. Blir illamående redan av att se på bilden. Tror jag satsar på lite paukkumaissi och kuuma koira* i stället. Moro.

Urk.

Det känns som om jag bara hunnit samla på mig vitaminer i dag. Vitaminer i form av sol, bär och frukt. Jag laddar inför den långa hösten och vintern, förstår ni.

Vitaminer i alla former.

Nu har jag städat hela hemmet på rekordtid. Ingen hotellstädning, utan en riktig städning. Nu är jag så trött att jag kunde lägga mig tillbaka. Helst skulle jag sova en stund på stranden, men jag vet inte riktigt om det är strandväder eller inte. Puh.

Bevismaterial.

Inte alls okej att börja sno godis från gubbens godisförråd medan han är ute och spelar golf. Speciellt inte såhär mitt i veckan. Minns ni inte vad jag lovade. Det skulle ju vara helt slut mellan mig och veckogodiset.

Han kommer hem från golfen

Jag: ”Vet du vaaaad? Jag måste erkänna en saaaak.”

P: ”Har du söndrat nåt?”

Jag: ”Nä.”

P: ”Du har ätit nåt.”

Jag: ”Joo.”

P: ”Inte väl gott och blandat.”

Jag: ”Jo. Men bara fem godisar.”

P: ”Hur många påriktigt?”

Jag: ”Bara fem.”

P: ”Nå ok, jag trodde att hela påsen var borta.”

Ojdå. Jag tycks verkligen vara en riktig godisråtta. Ylläri.

Bara fem. Jag lovar.

Vet ni vad det där smakar?

Efter mera.

Farligt.