Hälsan själv.

Det är liksom inte alltid de mest hälsosamma kvällsmålen som serveras hemma hos oss. Blir det något kvällsmål så blir det bara vad som känns kiva. I dag blev det våfflor för att det kändes kiva. Om jag ska vara ärlig så kollade vi igenom sommarbilderna från världens bästa sommar, 2010, hittade någon våffelbild och bara MŅSTE ha våfflor. Genast.

 

Och gott var det.

Så kan det se ut

Det är behändigt att ha någon som sköter köket en stund, men då sköter man något annat själv, till exempel ett litet barn. Han tycker faktiskt att det är trevligt att titta på när moster bloggar. Bäst att lära barn god nätetikett från början.

 

Alla sätt är bra

Alla sätt är bra, utom de dåliga. Så sägs det ju. När inget verkar hjälpa mot den här otroliga hej-mitt-huvud-spricker-och-varje-liten-ljuskälla-håller-på-att-ta-kål-på-mig grejen, testar jag Malins kur. Hon tog en Dumle, jag äter chokokex. De borde ju ha samma effekt, men inget händer. Det var liksom mitt sista hopp.

Eneurosförslaget tar en ny vändning

Nu håller eneurosförslagen på att utvecklas till något helt annat. Jag har nämligen märkt att man kan vinna på de här förslagen också.

 

Jag: ”Jag får en euro om du inte tar ut roskisen.”

Han: ”Du kommer inte att få någon euro av mig.”

 

Och vips var skräpet ute.