dannipaalosmaa.com
Det lättaste och snabbaste att baka med sin snabba dotter måste ändå vara ett enda stort havreflarn. I och för sig gjorde vi helt onödigt arbete med att klicka ut smeten i små klickar.
Skrattar fortfarande åt hennes show med det färdiga havreflarnet.
Jag: Minea var är du?
Hon: Här. I lekrummet.
Jaja. Detta är hur jag ser vårt vardagsrum.
Och detta är hur hon ser det. Som ett enda stort lekrum.
Kakao i termosen och termosen i ryggsäcken. Leo i bärselen och alla in i vattentäta kläder. Iget vidare väder men skogsutfärd blev det denna första februaridag. Kojan som ligger nära till hands är alltid en favorit och ett perfekt ställe för kakaopaus.
I morse packade Minea kappsäcken full med roligheter och så åkte hela familjen iväg till Ekenäs för att hälsa på gammelmorfar och gammelmormor.
Vi började hos mofa. Här har vi verkligen en man som älskar barn. Så det var ramsor, sånger och dans med barnen. Mitt i glädjen spelade det faktiskt mindre roll att han frågade fyrtio gånger vad den lilla pojken kan tänkas heta då och femton gånger om han redan har skidat något.
Och hos mommo fortsatte vi. Också här var glädjen stor när de små barnbarnsbarnen var på besök. Vi hann med både lunch och glasskaka. Hon hade ju haft födelsedag i veckan så det skulle givetvis firas lite. Härlig och framför allt viktig förmiddag.
PS. Kappsäcken finns att köpa hos French Blossom. Klick.
Idag har vi firat att Aron fyllt ett år tidigare i veckan. Håller ni med mig om magin det första födelsedagskalaset? En liten personlighet som växer fram. En person helt enkelt. Som förälder tycker jag att ettårsdagen är riktigt speciell och lite vemodig. Vart försvann den lilla bebisen? Innan Leo föddes var Aron den lilla. Nu är han redan en liten företagsam kille med fart i benen. Fint!
Tack för ett fint kalas! Här kan ni se Annis bilder från kalaset.
Tänk er att det går superbra för lilleman att hålla i en stor maracas. Och han spelar och spelar och skrattar och busar en lång stund. Ända tills PANG. Rakt i ansiktet. Såklart.
Och här har vi sedan en mycket engagerad kusin. Milton heter han och är så mån om Leo. Idag hände något alldeles ovanligt. Dessa två yngsta kusiner fick umgås medan de större kusinera simmade med papporna. Och efter simningen kom de hem med den stora lördagsgodispåsen. Också nu sitter jag här och knäpper med en och en halv hand. För ständigt dyker den ena handen ner i skålen.
Så glad. Så bra fredag och så skönt med fredag! Julklappsklockan på armen efter att äntligen fått remmen förminskad.
Vi har haft radion på hela dagen här hemma också och det har varit mycket dans och mycket händerna upp i taket för både stora och små.
När vi lagt barnen gick jag på extempore klädparty hos grannen också. Ja. Bra fredag!
T A I K U R I 