Herrgårdsgrillen

Grillen öppnade för en middagsbjudning hemma hos oss. Perfekt söndagsprogram måste jag säga.

Mannen hade tryckt upp en meny såklart.

Till bords. Bara att hälla i vinet nu.

Så åt vi tills vi sprack.

Blåbärspaj och vaniljskum till dessert. Minea hade förresten fått sin första franska fläta dagen till ära.

Bästa känslan

När man drar de sista penseldragen och verkligen är färdig med något. Bästa känslan!

Igår och idag stod farstukvisten på turen och nu är den klar. Redo för torkning nu. Men ändå känns detta lite som ett oändligt projekt. Snart borde nämligen stora terrassen få sig ett lager olja till. Men det är ju bara ett par timmar det handlar om. Jag börjar nämligen bli riktigt bra på det här nu.

Siesta

Det perfekta med att ha en liten som sover bäst hemma är att man automatiskt vill komma hem mitt på dagen och ta sig en siesta. Idag blev det god grillmat på terrassen under siestan.

Och som ni ser väntar jag fortfarande på att hitta det perfekta vita bordet. Inte för stort, inte för litet men gärna lite för vitt.

Att fira lite

Hem kom mannen med tjugo urvackra rosor. Tio för varje år. Jag blev så glad över dessa finingar.

När dottern somnat dukade vi upp en tumismiddag. Perfekt att ibland bara sitta ner tillsammans. Och pepparbiff som det blev har ju redan formats till en tradition bröllopsdagen till ära.

Trötthet & pigghet

Det är rätt många gånger konstaterat nu. Att jag är en vädermänniska. Jag lever knappt när det är uselt väder men när solen tittar fram blir jag pigg och glad igen.

När solen tittade fram passligt till eftermiddagen blev det utemellanmål på verandan.

På kvällen blev det lite fix ute på gården. Bland annat ett mindre berg av maskrosor fick ryka.

Och när jag såg att P kom bärande på en Arnold’s påse tänkte jag flyga upp i hans famn. Så glad blev jag.