Min lördag

Medan ni ligger och drar er i sängen hur länge som helst och sedan äter en lång frukost denna lördag ska jag ta med mig mitt värkande huvud och gå på jobb. Jo, alltså. Det behövdes bara fem dagar hemma innan huvudvärken anlände. Med tanke på hur denna vecka sett ut är jag förvånad att huvudet började värka först igår. Måndagen hade varit ungefär lika sannolik. Jag är rädd för att hvuudvärken är här för att stanna igen.

Note to self: Boka tid till akupunktur och stressa för guds skull inte en endaste en liten sekund till. Nu är det slut!

Det pinsamma

Nu när Tuuri har börjat igen sitter jag framför tvn och håller mig för pannan och utbrister ”neeej” efter typ varje replik. Nu märker jag förresten att det är ett av de få program som inte ger mig tårfyllda ögon och klump i halsen. Andra bullar blir det antagligen klockan 21 när Grey’s anatomi dyker upp i rutan igen. Gråtgaranti.

Det var nära ögat

Så tog syrkki och jag en liten shoppingtur. Allt gick bra fram till vårt Arnold’s besök. Där höll jag på att få ett nervöst sammanbrott på en man som tog just den donitsen som syrkki skulle ha och det var riktigt nära att han skulle plocka åt sig alla med vitchoklad på också. Han måste ha känt min blick i nacken för han lämnade kvar en vitchokodonits. Tur för honom kan jag säga. PreggoTaikuri har nämligen inte de snällaste hormonerna.

Små funderingar

Några av dagens små funderingar.

Jag var nyss på föreläsning där en av föreläsarna var riktigt höggravid. Hon skulle bli mammaledig efter detta uppdrag. Jag hade lite svårt att lyssna i stället för att bara iaktta. Dessutom tyckte jag att det var riktigt roligt när hon knappt orkade stå i två minuter utan blev andfådd och måste sätta sig. Konstaterade bara att det är bra att skratta nu. Får se hur det verkar för min del om några månader. Då är det ni som skrattar.

På tal om gravid. Imorgon går jag in i vecka 21 vilket måste innebära att halva graviditeten passerat. Sjukt snabbt har det gått hörni och först nu har jag börjat njuta av det hela. Jag mår riktigt bra just nu och hoppas givetvis att det ska hålla i sig.

En sak till då, hur i hela vida världen kan det vara samma sol som igår värmde mig som även här lyser på mig men inte har någon som helst värmande effekt?

Och så dagens preggobild. 19+6. Nu växer magen i snabb takt. Nästan så det knakar kunde man väl säga.

Från avkoppling till stress

Och hur vet man att man varit totalt avkopplad då? Man öppnar mailboxen och försöker förstå vad det står, men det går liksom inte riktigt att ta in. För mycket, för underligt. Vardagsstressen kröp direkt på mig och Liten blev sur. Eller ja, min mage blev sur och det började riva till ordentligt. Måste. Ta. Det. Lilla. Lugna. Nu.

I gryningen

Om man sover som en kråka ibland kan man ju till exempel tassa ner till stranden när klockan slår sju. Invänta soluppgången, under tiden plocka några stenar, avfyra ett femtiotal bilder när solen väl börjat stiga upp och bara sitta på en solstol och njuta. Sedan tassa de där några metrarna tillbaka till hotellrummet, väcka P och dra med honom på hotellfrukost. Helt okej början på den tidiga morgonen ändå.