dannipaalosmaa.com
Om vi på något sätt kände att kläderna inte ännu föll ut ur bebisgarderoben så gör de verkligen det nu. Jag bara kunde inte tacka nej till ännu ett lån med hur många söta små klädesplagg som helst.
Om man lånar från en flickgarderob kan det ju dessutom fastna några klänningar i händerna.
Syprojektet framskrider sakta men säkert. Bäst att ta det i små etapper så att man varje gång slutar på topp.
Med hjälp av P fick jag de procentuellt rätta måtten. Jag undervisade i hur han skulle räkna (det jag kan) och han räknade (det han kan). I alla fall kan man säga att vi samarbetar bra kring bebisrelaterade grejer.
Denna fredag utför jag viktiga mammaledighetssysslor. Studerar de nya klädesplaggen i detalj, studerar Litens rörelser i detalj, hur rör den sig vid oljud, när jag sjunger, när jag pratar, när kusinen pratar en halv millimeter från magen, när moster pratar, när kusinen är i famnen ovanpå magen, så jobbar jag lite på mitt syprojekt, äter, byker, umgås och, hör och häpna, vilar.
Vet ni, där gick jag för första gången i klädbutikerna i dag på stan och tänkte på tiden efter magen. Drömde om fina vårkläder som skulle passa en spinkis, inte en gravid.
En annan ny känsla jag fick var att det var helt jäkla underbart att köpa kläder till mig själv, det kändes mer än ok eftersom jag inte alls satsat på min garderob på en tid, medan jag fick värsta dåliga feelisen för att jag köpte ett par saker till bebben. Kanske på grund av att jag vet att bebbens garderob redan nu svämmar över och att denna kanske bara hinner använda varje plagg någon enstaka gång. Jag tycker ändå att min lilla skatt var värd de där fina plaggen.
Lite till mamma
Lite till bebben. Och nu dog ni. För jag köpte den där gråa stjärnoverallen. Och den där molnpyjamasen som jag gått och klämt på i olika repriser. Den randiga pyjamasen kom i samma paket som molnpyjamasen.
Dagens rådgivningsbesök var fint. Nu var det slut på gångerna med tre veckors mellanrum och nästa gång ska vi dit om två veckor. Vi hade en annan, jättetrevlig finlandssvensk hälsovårdare denna gång. Här kan ni jämföra med hur det såg ut förra gången. Nu har vi vecka 32+2 och här är all nödvändig info.
Vikt: +9,4 kg (+400 g på tre veckor)
Svullnad: Nix.
Blodtryck: 121/84
Hb: Sade att det inte behöver mätas, antagligen så pigg efter morgonens vitaminbomb.
Sf-mått: 31 cm (lite över den normala kurvan)
Fostervatten: Normal mängd
Bebbens puls: 140 (varierade mellan 130 och 150 när Liten var igång)
Fortsättningsvis har bebben huvudet neråt, rumpan uppe till vänster och en fot sticker ut direkt under revbenen till höger.
Vet ni vad jag har glömt bort? Orsaken till att jag ville bli mammaledig lite tidigare än vad som anses som normalt. Att VILA. Det känns som hundra år sedan jag vilat på dagen. Något jag sysslade med varje dag tidigare, gärna i flera timmar. Nu varken sover jag på nätterna eller på dagarna och det känns ju lite ohållbart alltså.
Nu ska jag ta punkt nummer ett på listan på lite större allvar. Vila. Det är därför jag är ledig just nu. Man behöver inte flänga runt som en yrboll och köpa lite badkar här och lite nappar där och lite tyg här. Man hinner nog med allt och lite till ändå.
Snigelfart borde gälla allt annat också, inte bara mina promenader.
Efter en sväng till tygaffären fick vi äntligen i gång den där symaskinen som jag fick i födelsedagsgåva. Nu har Litens blivande rum ändrats till ett hobbyrum och jag är redo att börja projekt nummer ett. Tyg till lådan som Liten ska sova i den första tiden. Ni kan föreställa er mycket vitt och en del stjärnor. Oväntat?
T A I K U R I 