dannipaalosmaa.com
Det ligger något magiskt i den här dimman som råder om morgnarna. Varje morgon denna vecka har jag velat stanna bilen halvvägs till jobbet och bara knäppa av ungefär hundra rutor på dimman, solen och skogen.
Idag när det äntligen inte var bråttom på morgonen knäppte jag en bild hemma vid oss.
Först en enorm älg som sprang förbi oss.
Sedan kollade vi noga in hundratals spindelnät.
Och viken som var riktigt snygg i morgonljuset.
Såhär såg det ut för några dagar sedan när Minea plåtade mig med den gamla skruttkameran (min allra första digitalkamera) som hon har fått. Kan det bo en liten fotograf i vår dotter?
Pekka städade gamla tekniklådor och hittade min första digikamera. En Medion jag fick i födelsedagsgåva för rätt många år sen nu. Idag satt han i batterier igen och gav den åt den lilla dottern. Någonstans där märkte man nog att hon stött på en och annan fotograf i sitt lilla liv.
Först en selfie.
Och sedan började fotograferingen av andra objekt.
Att försöka hitta pärlorna bland alla tusen och åter tusentals bilder. Det är inte något snabbt projekt men ändå härligt. Nu får vi igen användning för våra bilder när Minea ska ha med bilder till daghemmet. Tycker det är genialiskt att de ska bygga ihop en liten bok åt henne att titta på när hon vill eller behöver det.
Som vi väntat på att få plocka fram barbapoolen igen. Först var det ju öroninflammationen, sedan kom hösten på besök, men idag blev det alldeles perfekt varmt väder till eftermiddagen. Så fram med den rosa saken och vatten i bara. Och poolpartyt var igång!
Nu hade jag velat tillräckligt länge och stegade in i affären för att köpa. Och valet föll slutligen på Canon EOS 60D med Canon EF-S 18-135mm f/3.5-5.6 IS. Så lycklig över det här nu. Äntligen kan jag sluta fundera på detta för ett tag framöver. Bara att fota och njuta.
T A I K U R I 