dannipaalosmaa.com
Att se den lilla flickan lysa upp när hon ser sin nya tågbana vid granen på morgonen. Och att sedan sitta och leka tillsammans vid den i en timme i ottan. Det är härligt.
Och hon är så tacksam för sina gåvor, den lilla. Och det glädjer mig att hon visar uppskattning. För det gör vi också. Därmed vill jag rikta ett kollektivt tack till alla tomtar som givit så fina gåvor.
GOD JUL!
Hade verkligen tänkt skriva lite igår. Jag älskar ju det. Men glömde helt bort det när lugnet lagt sig på kvällen. Men vi kan ju ta en liten titt på vår julafton idag i stället.
Vi har haft en så härlig julafton. När jag talade med syster idag var vi båda överens om att det allra bästa var att vi delade upp det så att tomten två gånger under dagen hade lämnat klappar på trappan. En gång direkt efter gröten på morgonen och en gång när barnen vilat på dagen.
Och vi åt i flera repriser. Mycket god mat som någon annan hade gjort. Det maximerade soffsittartiden för oss.
Här sitter våra småttingar och väntar på paket. Absolut inget riv och slit i år heller. Så glad att vi fått dem på rätt spår med det här.
Det fanns mer klappar än vi kunnat ana. Flest till barnen såklart. Här går Milton efter en klapp.
Barnen hann kolla in varandras gåvor mellan varven innan det igen var dags att få en egen igen.
Minns ni vad det enda Minea önskade sig av tomten var? Jo, en Mamma Mu-bok. Och när det allra sista paketet i korgen öppnades av Minea utropade hon glatt ”Mamma Muuuuu”. Och där hade hon fått sin önskeklapp.
Sedan kom kvällen. Gästerna gick hem och lugnet lade sig. Jag satt i soffan och kollade in Mineas alldeles härliga klappar. Böcker, pussel, spel, kappsäck, tågbana, kläder. Bara fina saker. Och sedan halvsov jag tills jag strax efter tjugoett gav upp och lade mig. Och sov i nio hela timmar. Oavbrutet. Bästa julklappen.
Nu har vi kört igång julfirandet med den traditionella julglöggen.
Här ser ni min finaste (det kan jag väl inte ännu veta dock) julklapp av min man som jag fick i förtid inför denna kväll. Iittalas härliga Tsaikka glas som jag gått och drömt om. Tack finaste!
Det hade bakats en del. Bland annat hade syster bakat denna goda rulltårta.
Och vet ni vad. Helt enligt traditionen tjuvstartade vi med en julklapp per man. Melwin fick en långtradare till tågbanan, Milton en dumper och Minea Brios fina köksgrejer. Och stämningen efter att dessa paket delats ut alltså. Varje barn med sitt i lugn stämning. Tror det kan bli annat med många paket imorgon. Men vi längtar så efter julafton. Denna natt innan är alltid så spännande.
Trevlig uppesittarkväll till er alla!
I lugn takt har vi idag julhandlat, städat, pyntat, fixat och inväntat gästerna som skulle komma till middagen.
Lyktorna påväg ut.
Julkransen på plats och stjärnan äntligen pysslad.
Och konstigt nog kunde jag inte bry mig mindre om vädret på utsidan. Här hos oss är julstämningen fin i alla fall. Mysigare än på långa tider.
Hela denna extralånga weekend är så fullspäckad att jag har svårt att få in min egen sovtid. Åtta timmar sömn ligger behovet stadigt på. Med ett barn som håller sin tidtabell med väckning senast 5.30 (This too shall pass, jag vet) är det viktigt att vara hemma i tid. Hur roligt man än skulle ha det med tjejerna på glöggpartyt.
Sitter här och tittar på självständighetsmottagningen. Ett passligt avslut på denna fina dag. Vi har haft rätt så traditionsenligt program idag med såväl pepparkaksbakning som De vackraste julsångerna. En ny tradition(?) har vi också fått in med en liten sammankomst hos våra vänner.
Minea och kusinerna bakade pepparkakor hemma hos syster. Första gången i år för Minnis del. Tror inte det var den sista.
Sedan gick vi i annan konstellation på De vackraste julsångerna i Esbo Domkyrka. Också den kyrka där vi gifte oss. Kommer alltid att vara en speciell plats.
Ja, hemma hos våra vänner var det härlig bjudning, många barn och presidentparet på teve.
Glad självständighetsdag på er!
Nu har säsongen för lillajulsfesterna startat för den här familjen. Den första gick av stapeln igår högt uppe i luften. På restaurang Haikaranpesä i Gäddviks vattentorn. Någongång ska jag ta mig ett besök dit i dagsljus också så att man verkligen kunde få en uppfattning om hur långt man ser.
T A I K U R I 