dannipaalosmaa.com
Grillen öppnade för en middagsbjudning hemma hos oss. Perfekt söndagsprogram måste jag säga.
Mannen hade tryckt upp en meny såklart.
Till bords. Bara att hälla i vinet nu.
Så åt vi tills vi sprack.
Blåbärspaj och vaniljskum till dessert. Minea hade förresten fått sin första franska fläta dagen till ära.
Där var vi hela familjen på fotbollsplanen i kväll i våra matchande tröjor och kämpade hårt med vår lätta boll som flög i vinden. Värsta workouten där. Nu när min powerkaveri Linda är på semester blir det ingenting av min träning. Bra att sporta med familjen mellan varven i alla fall.
Idag fick gåvagnen flytta tillbaka till sin gamla adress. Nu är det dags för den lilla Miltonen att börja promenera på bambiben. En första testrunda hos oss redan. Stadigt stadigt.
Det är inte helt sällan det ser ut såhär när vi har vuxenbesök. En massa bokläsning. Idag var det Chotti som fick dela läsglädjen med Minea.
Ibland spontanshoppar jag böcker. Så även idag. Nykomlingarna i bokhyllan är Litens hus och Rut & Knut klär ut sig. Den förstnämnda en mycket sympatisk bok för vår Liten och den andra går på rim. Och såklart lästes båda två redan ikväll.
På plats var vi från början. Genast var det dags för Arne Alligator. Minea var en sjukt ivrig besökare.
Som väntat blev det snabbt liv i luckan och dansen kunde börja.
Arne hade födis. 10 år ja.
Sedan var det en lång paus från musiken med middag, bilkoll, bokshopping och våfflor. Och speciellt mycket prat med en massa bekanta. Härligt att träffa alla fina och prata bort en stund eller två. Det bästa med hela evenemanget.
Och det bästa för Minea var nog ändå Mumin. Mummi, mummi ekade det. Både under uppträdandet och efteråt. Och hur hon berättade i bilen vad hon sett.
Ja. Sedan var det dags att tacka för i år med löftet om att vara tillbaka nästa år igen.
Där bland alla legon hittar man också ett tangentbord som Minea får använda. Just nu säger hon ett namn/ord (Minni, Danni, pappa, Pekka, Beppi, mommo, Minea och mamma är den vanliga ramsan) och P eller jag knäpper in efter hand. Så upprepar hon namnet och klickar själv på några tangenter. Och så kan man ju hålla på hur länge som helst.
Perfekt paus i allt klättrande och lådtömmande tycker jag. Ibland vill man bara springa efter henne med tangentbordet och fråga Vad ska mamma skriva, vad ska mamma skriva? bara för att hon ska sluta busa. Jag säger inte att det har hänt, men…
T A I K U R I 