dannipaalosmaa.com
Här har vi en liten Picasso ikväll. Nåja, Picasso och Picasso. Borde väl typ säga Astrid Lindgren. För här sitter lilla fröken och ritar litegrann och sedan ska hon skiiva här Mineeeea så ritar hon igen lite mopo, cykle, Minea blå cykle, Mumin men så återgår hon igen till skrivandet. Det ack så viktiga skrivandet. Hennes namn och kompisars namn ska skrivas i olika hörn.
Och när kreativiteten flödar kan man helt tydligt inte alltid sitta på stolen.
Igår hade pappa och hans fru varit i svampskogen och vi fick en hel påse med trattisar. Idag blev de till en alldeles fantastisk soppa.
Efter soppa och en hel del annan mat fick de här två småttorna diska undan.
Sol och storm idag. Eino drar förbi. Trots hård vind blir man på gott humör av solen som skiner. Och att plocka fram den prickiga hjälmen som får vem som helst på gott humör. Att kunna vara ute när det är ljust. Det har man saknat hela veckan.
Nu börjar tankarna allt oftare sväva iväg mot julen och allt som hör den till. Inte minst på julklapparna. Liksom varje år försöker vi hålla mängden julklappar i styr. Vissa år lyckas det bättre än andra.
Känner på mig att näthandel är det som kommer att idkas i år. Och några affärer är säkra kort i år. Adlibris, Walldesign och French Blossom.
Mineas rum pryds redan nu av en tavla som vi fått från Walldesign och med världens kanske skönaste matta som jag köpt på French Blossom i höst. Dags att nära och kära också får ta del av liknande härligheter.
Tre år. Så länge har syster varit mamma nu. Och idag firade vi hennes förstföddes födelsedag. Ja, hur galet det än låter så har Melwin nu gått och blivit tre år.
En liten gåva och ett självtillverkat kort. Minea dubbelkollade många gånger att vi säkert hade förstått att hon skrivit Grattis Melwin och inte hade ritat något. Ingen teckning här med andra ord.
Dottern som hela dagen övade att säga Grattis Melwin.
Och så kom vi till själva bjudningen. Så fräscht med frukt på bordet.
Treåringen i hög person. Redo att blåsa ut ljusen. Och så Minea som var faschinerad över all fin rekvisita.
Ja, kakan var himmelsk såklart. Receptet lär vara detta.
Att orka eller att inte orka. Det är min ständiga fråga i november. Har det någonsin förr varit såhär mörkt i november? Glömmer man bara från ett år till ett annat? Och visst känner jag mig pigg mellan varven. Som idag efter den härliga vitaminbomben till smoothie.
Men ibland är man för trött för att orka göra den där smoothien eller ta den där joggingrundan. Som man vet att skulle göra en piggare. Idag efter min bautadag på jobbet tog mannen tag i smoothiefixandet och så var vi pigga igen.
En morgonpigg liten och en smoothie som räddar kvällen.
Den dagen då Minea i lugn och ro tittade i någon leksakskatalog och pekade. Titta mamma Blixten bilen och på följande uppslag titta mamma Kitty där, Kitty där. So long tiden utan dessa Blixtar och Kittyn. För hittills hade de hett bilen och katten hos oss. Allt har sin tid.
T A I K U R I 