Inbjudningarna skulle vara enkla och stilrena. Vi hade inte alls tänkt såhär från början. Men när det väl blev de här korten kändes det självklart. De var de snyggaste korten vi sett. Vi fick hjälp med tryckandet av korten medan jag själv knåpade ihop rosetten och bandet. Ingen enkel match.
Programmen för vigseln skrevs ut på vanligt vitt A4, veks på höjden. Framsidan blev alltså namn, ställe, datum och bild på kyrkan. Inuti skrev vi vilka som medverkade; präst, brudtärna och bestman, artister och kantor. Också själva programmet skrevs i stora drag där. På baksidan valde vi att ha psalmen. Efter den versionen som syns på bild tog vi bort de fyra sista verserna eftersom endast de två första sjöngs.
Programbladen på festplatsen ville vi att skulle ha någon likhet med inbjudningskorten, så vi fortsatte med det prickiga bandet. Pärmbladet skrevs ut på grovare vitt papper. Sidorna inuti på vitt papper av vanlig tjocklek. Programbladet innehöll festens program i stora drag, menyn och viktigast av allt kuriosa om varje gäst. Det var väldigt uppskattat av alla. Vi hade förstås också smugit in några citat från sångerna vid vigseln och en bild på oss själva.
Dukningen då. Den skulle vara riktigt enkel. Det blev stenar som bordsplacering, programbladet, vita servietter och små skålar med sand och blommor i. Det tyckte vi var tillräckligt. Eftersom det sedan blir mycket glas, drickor och kuvertväskor på borden blir det kaotiskt med en massa prydnadsgrejs, tycker jag.























