Härlig brunch hos paret som köpte vårt före detta hem. Alltså hur jag saknar vissa saker i det hemmet. Mest känslan.
Sedan gick vi ut de några metrarna till Talvirieha evenemanget. Leo nickade ivrigt när jag frågade om ponnyridning. Och visst red han.
Fattiga riddare hör evenemanget till.
Imorse gav vi dessutom de där viktiga vändagskorten till varandra. Minea åt Pekka, Pekka åt Leo, Leo åt mig och jag åt Minea.
T A I K U R I 