På plats var vi från början. Genast var det dags för Arne Alligator. Minea var en sjukt ivrig besökare.
Som väntat blev det snabbt liv i luckan och dansen kunde börja.
Arne hade födis. 10 år ja.
Sedan var det en lång paus från musiken med middag, bilkoll, bokshopping och våfflor. Och speciellt mycket prat med en massa bekanta. Härligt att träffa alla fina och prata bort en stund eller två. Det bästa med hela evenemanget.
Och det bästa för Minea var nog ändå Mumin. Mummi, mummi ekade det. Både under uppträdandet och efteråt. Och hur hon berättade i bilen vad hon sett.
Ja. Sedan var det dags att tacka för i år med löftet om att vara tillbaka nästa år igen.
T A I K U R I 
En reaktion till “Kulturen vid ån”