Där gick jag och trodde att hon ville hålla mig i handen när vi var ute. Hahha. Där fick jag mig. Självklart skulle hon gå själv, utan hjälp. Och så gick hon. Och så föll hon. Och så gick hon. Och så sken hon som solen.
- Kommentar
- Reblogga
-
Prenumerera
Prenumererad
Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
T A I K U R I 
Jippii!! Duktiga Minni!
GillaGilla
Hurra! Det är så kul just nu med en helt ny värld :)
GillaGilla
Guuuuud, jag smälter! hon är sååå otroligt söt! nästa gång får du lov att ta med henne på brunch! ;) kram från vasa
GillaGilla
Absolut! Vi måste verkligen träffas snart igen :)
GillaGilla