
Nej, man kan ju inte låta en helt tydlig festmöjlighet gå förbi. Självklart måste man fira att man varit föräldrar i åtta hela månader. Och när jag tänker på den där dagen för åtta månader sedan så känner jag bara sådan avlägsenhet att jag verkligen undrar om jag alls var med. Eller var det som man skrev i alla uppsatser i lågstadiet: ”men sedan vaknade hon och allt var bara en dröm”? Nej, på basen av bildbevisen lär jag har varit närvarande i alla fall.