Den här fredagen var min. Efter en effektiv morgon på hemmafronten hängde jag på stranden med syrkki i sex hela timmar. Ostört. Därefter shoppade jag hejvilt och åt en lugn middag. Ostört. Ny människa, ny människa.
Månad: juli 2012
Strand 2.0
Är på stranden. Utan barn. Jag har en day off från mitt liv. Nu ska jag läsa bok. Och skvallra. Hela dagen. Puss!
Kvällstimmar
Sköna kvällstimmar efter att Minea har lagt sig skulle jag inte ge upp i första hand.
Och därför borde jag ha blivit tandläkare
Efter flera timmar av bara gnäll kan det faktiskt kännas riktigt skönt, rentav terapeutiskt, att gå ut och borra lite. Tror det skulle vara minst lika tillfredsställande att borra i folks tänder. Att hålla upp borren, surra lite och få folk att vara livrädda. Varför valde jag inte tandläkaryrket?
Den svettiga dagen
Extra glass och extra vatten är just vad som behövs idag.
Värre verktyg har äntligen plockats fram. Jess.
Mineas tischa får mig om möjligt att längta ännu mer till just Skiathos. Vem skulle inte vilja vara på bröllopsresa igen? Det är mycket mer min grej än terrassbygge och dagens gnälliga bebis.
Lunchtider
Allt för att få äta lunch i fred. Slutligen stod moroten ändå bara där. Det var ju tillräckligt roligt att få sitta med vid bordet.
Med de där benen
Titta titta. Melwin blev frisk tack vare sin läkarväska.
Men det som egentligen fascinerar mig mest med den här bilden är att kvinnan i bakgrunden åtminstone på sina smala ben och vrister inte ser ut som om hon hade bf om en dryg vecka. Men ni skulle se magen. Man ser typ bebis igenom. Spänt.
Och som jag känner medlidande. För jag har det i allt för färskt minne. De där sista veckorna före förlossningen då jag knappt orkade gå och helst bara låg på soffan. Och där springer den där sprickfärdiga barbamaman efter det där doktorbarnet dagarna i ända. Hur orkar man? Eller ja, man kan väl omöjligen orka. Egentligen.
T A I K U R I 