Den svåra finlandssvenskan

Ett litet tips bara på en sjukt bra sida. Huur svårt har inte vi finlandssvenskar med att hitta de rätta orden på svenska. Till det förra inlägget måste jag också kolla vad ”heittoaisa” är på svenska, på den här sidan. Ingen aning hade jag. Inte för att tala om alla krämpor som man talar om på rådgivningen, på finska.

Vår familj ska i mars bli totalt tvåspråkig och då tycker jag verkligen att det är viktigt att man kan benämna allt på rätt språk och då måste man ta reda på. Jo, nu tycker vissa av er att jag är petig, men det är en prioritet hos oss. Kolla ni också, man kan faktiskt lära sig en massa nytt.

Knäppgöken

Ni kan kalla mig knäppgöken. Här presenterar jag en av mina favoritsysselsättningar, att köra omkring med Buggan här inne. Snabbt ropas det ut ”oj nej, snö” och då måste man låsa hjul, ”oj nej, nu blåser det håårt från fel håll”, jasså vända styret, ”huh, fint väder”, tillbaka med allt i grundposition. Igår regnade det riktigt ordentligt så vi måste i all hast få på regnskyddet. Knäppgökarna här hej.

Ett brev på posten

Nu har vi blivit beviljade moderskapsunderstöd vilket betyder att vi inom två veckor borde få hämta ut den där moderskapsförpackningen på posten. Den är ju en perfekt julklapp till bebben.

h. Preggot som ääälskar att peta på små babykläder.

Innehållet i lådan. Bild från fpa.fi.

Dags att avrunda

Nu har det blivit dags att avrunda veckan med en tur till det varma rummet. Det är nog den bästa avrundningen och nollställningen. Ibland känns det som om det skulle behövas en tur till det där varma rummet lite oftare. Speciellt under dessa hektiska veckor före jul.

Mörkret och skrattet

Nu är jag riktigt ledsen på det här mörkret, eller nåja, egentligen är jag ledsen på de där kräken, även kallade hjortar, som gömmer sig där i mörkret. Det känns som om de står och hånskrattar vid vägrenen. ”Kanske hoppar vi på er bil, kanske inte.” Så var fallet i kväll igen. De stod där med nosarna i vädret och undrade om inte vår bil var ett passligt offer. ”Nix, inte idag”, resonerade kräken. Tack för det i alla fall.

Långfrukosten

Tredje advent och namnsdagsmorgonen inleddes med ett litet paket på bordet. Som ni vid det här laget vet är det jag som stiger upp först. Därmed tog jag tag i bakandet. Kastade* förlovnings- och vigselringen på bordet och började fixa. Mina osthorn och en massa till resulterade i en dunderfrukost.

*rättare sagt, rev och slet för att få bort dem.

Härligt med besök

Det var härligt att ha Linda på besök. Hur kan det kännas helt lika som för sju år sedan att ses. Lika avslappnat och lika kul fastän man inte setts på sju hela år. Sju. Jag har lite svårt att förstå det. Efter att ha bott i helt olika land en så lång tid bor vi nu båda inom några hundra meter. Helt totalt fantastiskt!