Vilken natt? Nåh, den där mörka tiden på dygnet då man ska sova. Aha, den! Den var ett skämt. Upp spelades nämligen som på film den där sekunden då hjorthelvetet befann sig uppklistrat på mitt fönster enstaka centimeter i från mig. Om och om igen.
Pang. Tystnad. Pang. Tystnad. Pang. Tystnad.
T A I K U R I 
Usch, usch vad hemskt! Men vilken tur att det inte gick värre med er (alla tre) ni hade nog änglavakt där!
Så roligt att följa med din växande mage :) och det där med gravid/amningshjärna..har nog många gånger tänkt att jag inbillat mig men fått inse att det bara är så, jättejobbigt då man alltid varit en som kommit ihåg ALLT och hållit reda på ALLT. Men jag tycker mig se det lätta lite nu…så här ett och ett halvt år sen det började :)! Ha en fin måndag!
GillaGilla
Jätteäckligt! Den där hjärnan ja, man får väl bara stå ut. Men roligt att det finns ett slut på det, så att man inte är helt pöpi forever.
GillaGilla