Kalasdag

Det är absolut dåligt att lämna er vind för våg hela dagen men nu har jag ju varit en riktig duktig släkting och jobbat fulla arbetstimmar på en 80-års dag. Och nu måste jag trycka huvudet mot den där sköna dynan. Eller jag somnar nog innan huvudet träffar dynan men i alla fall.

Normalt eller hur?

I dag fick jag göra en rolig grej som var en favoritsyssla när jag var barn. Nämligen att kamma mattfransarna. Ja sådant kan man råka ut för när man förbereder 80-års kalas. Det var faktiskt lika roligt i dag. Lite som att kamma ett Barbiehår men ändå mycket mer tillfredsställande. Ordning och reda och symmetri, sådär som jag gillar det. Nu harmar det faktiskt riktigt ordentligt att vi inte har en endaste en matta med fransar här hemma. Om vi hade en skulle jag sannerligen springa till affären och skaffa en kam och kamma varje dag. Sedan skulle jag morra lite åt folk som steg på fransarna och sedan kamma efter dem.

 

Sockerbagaren

Nej nej inte jag, utan min man är nog en bra sockerbagare. Han gör så god blåbärspaj den mannen. Dessutom kan jag hylla honom lite extra i dag eftersom vi firar tre år som förlovade i dag. Men firar man egentligen sådant efter att man gift sig? Vi gör väl det. Vi firar ju allt man bara kan fira, som ni säkert minns. Varje dag finns det något att fira.

 

Vigselringen igen

Jag bara kände på mig att jag måste testa på den där klassiska grejen med att fota ringen i en bok. Så jag slog upp vigselbibeln på det uppslag där den bibeltext fanns som lästes upp i kyrkan, ställde in ringen i mitten och tog några snabba bilder.