Vem hade vågat tro att trädet utanför vårt köksfönster verkligen är ett körsbärsträd? Inte jag i alla fall. Nu får vi bara vänta på att de där bären växer till sig lite och att fåglarna håller sig borta. För jag har verkligen tänkt stå där med skakiga ben på en ostadig stege och plocka bär när de väl är mogna. Det blir en snygg syn må jag säga.
