Grannbloggen fortsätter

Det är – hur ska jag säga, intressant – att bo granne med en stor barnfamilj. Jag sitter med ögonen i boken men tjuvlyssnar och tjuvtittar på de minsta flickornas lek. Mamma, storasyster, barn. De promenerar omkring med en enorm trädgårdstomte i en baby born -eller vad det nu kan vara – kärra. Talar med ordentlig mammaröst och talar så korrekt finska de bara kan. Ingen slang. Deras lekspråk. Är det motsvarigheten till finlandssvenska barn som talar rikssvenska i leken? De har i alla fall fina förebilder. Mammor som antagligen talar en korrekt finska och flickor som vill göra likadant. De ropar och hojtar och storasyster är minsann inte nöjd med sin roll. Hon vill vara mamman med det korrekta mammaspråket hon också. Slutligen skaffar storasyster sig en bebis och nu har hon ju den söta dockan och mamman har den där fula stora trädgårdstomten. Skrattar bäst som skrattar sist? Leken fortsätter, de bråkar om vilket barn som sover och var barnet ska sova. Leken avbryts. Den ena flickan ska gå hem och den andra ska in och äta kvällsmål. Trädgårdstomten och dockan blir lämnade åt sitt öde och väntar på nya lekar imorgon. Det gör jag med.