Morning

Fotografen och hennes hund här hej. Nu ska jag iväg till jobbet där ingen dag är sig lik. I dag står fotografering på agendan. Har jag tidigare nämnt att en speciallärare ska kunna allt? Jo, flera gååånger, tänker ni. Okej, hej.

Brills.

Mitt i allt blev texten på skärmen stor och skarp. Vad hände? Jag satte glasögonen på min näsa. Så frågar jag mig själv varför jag inte bär glasögon oftare. Svaret kommer snabbt. För att jag inte passar i glasögon och för att jag tror att jag har all makt själv. Jag tror nämligen att jag kan styra det själv. Om jag inte använder glasögon blir mina ögon vana vid att klara sig utan. Och sanningen är att de här brillorna känns allt för starka efter en paus på ett år. Har jag rätt? Knappast.

Så långt energin räcker

Nu är jag lite över det där hysteriska intresset (jee, jee här packar jag min första flyttlåda till mitt nya hem, jee, jee här packar jag min sjuttonde flyttlåda till mitt nya hem). Nu räcker energin ungefär till att bläddra i några inredningstidningar eller kataloger per kväll och så är det natt. Det låter mera såhär ”Om jag nu packar en vas eller ett par utebyxor så är jag värd att studera den där färgkartan i några timmar sedan”.


Drömmer om brudklänningen

Ibland tänker jag på min brudklänning. Minns att den är underbar men kommer inte ihåg precis hur den ser ut. Då plockar jag fram bilderna. Tittar och ler.

Och det där är exakt hur mycket ni, och P, får se av klänningen före bröllopet. Ingenting alltså.