Vi kom ju överens om att man fick tjuvstarta med godsakerna. Nu när runebergsdagen just är här är jag redan trött på Runebergstårtorna och satsar därmed på fastlagsbullarna. Mums, men inte så mums som vi hoppats. Hemlagade är tusen gånger bättre.
Månad: februari 2011
Design
Här sitter jag och firar fredag. Designar och skriver text till inbjudningskorten. Har tusen modeller så det går rätt bra. Samtidigt börjar jag fundera på den där pysselbiten. Kanske det inte vore så farligt. Men jag vill inte kalla det att pyssla. Jag pysslar ju typ högst pekböcker, som inte behöver bli så snygga. Jag kommer att kalla det något helt annat. Typ att lägga ihop korten eller något annat mindre kreativt.
Här sitter jag och petar på alla rosetter och band vi har i hemmet. Nej, nu ska jag byta genre och hoppa till flyttlådorna igen. Det är mycket lättare.
Igen en ny vändning
Eneurosförslaget tar ännu en ny vändning
Jag: Vad får jag om jag orkar gå till butiken innan du kommer hem? (Jag tänker matbutiken älskling, det måste väl vara mycket värt.)
Han: En Euro.
Jag: Nej.
Nu förstår jag liksom varför folk så ofta tackar nej till mina eneurosförslag. Det är ju helt enkelt inte värt det. En euro hit eller dit.
Hej från förrådet.
Hemskt mycket hej från förrådet. Här är det bara samma sak varje dag. Jag undrar verkligen hur nerverna ska må om ett par veckor. Jag älskar att ha städigt och undanplockat, så det här med lådor och grejs överallt är verkligen inte min grej, men jag gör mitt bästa.
Låt mig presentera vårt förråd idag.
Dagens insikt
Det här* känns inte längre som mitt hem. Det är bara ett förvaringsutrymme för våra saker. Så konstigt att känslan kan ändra över en natt. Home sweet förråd, liksom.
*hyreslägenheten vår.
Typiskt Taikurianskt
Ena sekunden packar jag en låda, så hittar jag några recept, de måste ju absolut klistras in i recepthäftet genast, det gör jag. I samma stund får jag lust att fläta mitt hår lite, så jag gör det. Och såhär fortsätter det. Jag kan liksom inte packa en låda klar utan att göra tusen andra saker samtidigt. Vaddå går på högvarv?
Iittalabutiken här.
För er som absolut själv skulle vara superglada över att få flytta, kan jag visa lite hur det funkar hos oss just nu. Och jag måste säga att det är superkul. Vi kan checka den känslan om ett par veckor igen.
När vi flyttade hit visste vi att vi inte skulle stanna så länge. Vi var smarta och sparade toma lådor för glas och finporslin. Nu var det bara att bära in lådorna från källaren. Starke Taikuri, ser det ut som.
Det kändes så fånigt att spara alla lådor då, men nu är jag såå tacksam för det beslutet.
Bara att packa in glasen i lådorna och lägga in i skåpet tillbaka.
Lite som att bo i en Iittalabutik nu. Det kommer ju att kännas helt fantastiskt om några veckor när man packar upp glasen ur originalförpackningarna. Som om allt skulle vara nytt.
T A I K U R I 