För en vecka sedan såg jag Papillon filmen. Vet inte om ni sett den. Nå i alla fall har jag på något litet lustigt vis fastnat där. Mycket dramatiskt kan jag ropa åt P innan han springer ut genom dörren
”Papillon! Papi!
You'll be back, Papillon.”
Sedan skrattar vi lite och leker att det är helt normalt att hålla på och citera på det där viset. Eller han skrattar och jag intalar mig själv att det är helt okej.
Sedan fortsätter livet som vanligt och jag håller på att förändras till den där bloggaren som bara lägger in en bild som inte alls handlar om inlägget i fråga.
T A I K U R I 