Lande next

Nu sticker den här tvättäkta stadsbruden ut till skärgården för att leka landepaukku. Jag vill inte hugga ved eller plocka svamp. Ej heller elda bastu eller simma i det iskalla vattnet. Jag tänker mera på att sitta i soffan och läsa böcker. Ni skrattar högt. Skratta bara.

 

 

Projekt

Projekt: Packa landekläder i en väska. Inte så svårt, men efter att vartannat veckoslut i ungefär femtonårs* tid packat väskan och åkt iväg, så känns packning inte mera som min grej. Trött på det. Riktigt trött.

 

 

*ajo, plus alla vasaår.

Spring i benen

Eftersom vi nu tydligen slutar gå till matbutiken, kan vi ju springa längs vägarna i stället. Vi började redan med en runda i kväll.

 

Ursäkta men jag vet inte ens varför jag ser sådär pigg ut efter rundan. Jag höll ju på att klappa ihop efter den galna slutspurten.

Eller hur.

Citerar Päivi Hacker*:

”Livet är en gåva och den som har mest roligt vinner.”

 

Perfekt. Då börjar vi alla leva efter det mottot nu. Hopi hopi.

 

Ņland i juni. Roligt roligt.

 

*jo, okej jag är lite Hollywoodfrumaratonfreak nu men håll ut.