Förra inlägget gav upphov till en snabb diskussion med ett tråkigt slut.
Han*: Fästmannen?
Jag: Ja, det är du.
Han: Jag var inte säker på hur det skrevs.
Jag: Tänkte du att livet var en fest? Inte att du var fäst vid mig?
Han (nedstämt): Jo, jag tänkte att det var en fest.
Jag: Kiva.
*som är helfinsk men kan svenska bättre än många finlandssvenskar jag känner.
T A I K U R I 