Regnet öste ner på många ställen under tågresans gång och även då vi närmade oss Vasa så öste det ner. Jag tänkte först att jag nog byter till den vindtäta jackan från den kalla höstjackan. Satt där och funderade av och an och mitt i allt var vi redan framme. Jag tog min iskalla jacka för jag orkade inte börja öppna hela packningen bara för den lilla saken och jag ville ju hem fort förstås. Utanför droppade det lite och det blev som tur inte värre. Men jag menar förövrigt kändes det som om det kunde varit istappar istället, för nog var det kallt (+8 vet jag nu, brr). När jag äntligen kom fram till postlådorna med röd och frusen näsa så gissa om det inte är värsta festen vid postlådorna. Typerna i huset har ansett det vara en bra idé att ställa till med lite pingpong (jo där finns pingisbord) och musik. Dessutom var det lite för asiatisk musik för min smak. Jag tittade trött på det glada gänget som knappt ville låta mig gå förbi till min låda. Äntligen hemma med alla väskor och all post slängde jag allt på golvet och hällde upp ett glas Cocacola Zero. Välkommen hem!
Hoppas P kände sig välkommen hem då jag hade lämnat ett litet meddelande till honom där. Det är sådana saker jag själv anser att förgyller vardagen.
T A I K U R I 