Dagen är kommen

Idag har jag vaknat med en riktigt trist känsla. Det är nämligen dags att packa alla grejs idag för att imorgon kunna styra kosan mot Vasa igen. För några veckor sedan hade jag faktiskt en liten lust att flytta dit igen för att snabbt få påbörja slutspurten. Men nu känns det inte alls lika kul. Packandet är ändå värst, det har det alltid varit. Eftersom mina föräldrar är skilda har det  varannat veckoslut ända tills jag var nästan 18 år packats väskor för besök hos pappa. Man blir duktig på att packa men det är sällan roligt. Inte ens inför semesterresor har man lust. Just nu skulle jag helst sätta segel på hela hushållet och skicka iväg det med vinden till Vasa. Men eftersom det inte funkar så, så skall jag snart sätta igång med packandet. Så kanske vi hinner göra något annat idag också. Jag skall i alla fall hinna med en promenad om ett par timmar, skönt.