Då jag kom till stranden i morse var det ganska få typer där. Den första barnfamiljen som slog läger bredvid mig hade en ganska jobbig mamma. Det första hon kläckte ur sig var:
Mamman: Mä inhoon näitä rantoja. Aina hirveesti roskaa eikä täällä ole edes vessoja.
Pappan: Onhan täällä vessa!
Mamman: No mutta vessaan on ainakin kilometri.
Nån var på lite dåligt humör eller nåt. Gud! Den morgonen började bra. De hade dylika problem under samtliga tre timmar som jag låg där på stranden.
T A I K U R I 