Så tog vi en solskenspromenad med solen själv. Vad jag älskar den där lilla solstrålen. Hans promenadtakt passar mig dessutom helt superbra. Just vad jag orkar.
För en liten stund parkerade jag mig på terrassen för att fånga lite D-vitamin. Påpaltad till max, sådär att svettpärlorna tränger fram på näsan. Smutsiga solbrillor. Wordfeud som sysselsättning och en härlig sol att njuta av. Gud vad jag saknat dessa vårdagar.
Eftersom jag absolut inte kunde välja vilken skötväska jag ville ha tog jag en ordentlig titt bland mina väskor och hittade en från mexx som lär bli helt perfekt för ändamålet.
I dag har vi mest suttit inne och ojat oss över snöstormen som värre pensionärer. Men vi har gjort det tillsammans, Anni, syrkki och jag. Barnen har inte klagat, utan haft fullt upp med annat.
På tal om snö, så har jag äntligen gett upp det där snöskottandet. Någon annan får fixa det. Jag vägrar.
Vet ni vad, det bara bubblar inom mig. För om fem korta månader ska jag bli moster igen. Moster. Hör ni mig? Den där bästa uppgiften man kan ha ska jag bli tilldelad igen.
Här har vi då mamman och storebrodern till lilla Pringles. Bäst bäst bäst.