T A I K U R I

Bra känsla i kinderna ikväll. Inte många innetimmar idag. Så fin vårdag att, att. Pekka har hjälpt våra nya nästangrannar med flytten och vi andra har varit ute. Åkte till mamma i eftermiddag vilket var ett lyckat val. Barnens kusiner var på plats också så det var full rulle och bra utelekar (plus en översvämning a.k.a en leråker i lekstugan). Barn är barn.

Minea är så bra i trafiken. Hon har ju tränat att vara cyklist i snart tre år. Alltid har vi varit ute i trafiken med henne. Nu önskar vi att herr hej-jag-springer-ut-på-bilvägen-lite ska bli en lika vettig trafikant med tiden. Idag visade han prov på att börja klara av lilla balanscykeln själv. Som det ser ut nu måste han åka vagn när Minea cyklar. Med de några meter han tar sig fram med balanscykeln kommer vi inte långt ännu. Annat kan det bli till sommaren. Vagnen är inte favoritplatsen längre. Med spring i benen och viljan att göra lika som syster hoppas vi (mest Leo) på att kunna lämna vagnen hemma så småningom. Spännande månader framför oss.

Det är inte så konstigt att jag inte minns så mycket av Leos första år. När jag tittar tillbaka i arkivet från till exempel förra sommaren blir jag förvånad ibland. Har jag varit med om alla dessa fina saker med familjen? Minns så lite. Jag var för trött.

För ett år sedan var känslorna all over the place vilket ledde till två av mina mest känslosamma blogginlägg genom mina bloggår. Läs det första om tvåbarnschocken här och det andra om hur nattamningen i samma veva avslutades här.

Just nu känns det avlägset med tvåbarnschocken. Nu, när jag jobbat en tid, längtar jag verkligen efter att få träffa barnen på eftermiddagen och längtar till veckosluten. Det längtade jag inte till när jag var med dem dygnets alla timmar och veckans alla dagar. Nästan alltid. Det fanns inget att längta till, annat än bort ibland.

Ikväll ännu en av våra korta utfärder till skogen. Oförglömliga sådana.

Härlig härlig vårdag idag. Nu när vi haft ett par varma dagar har även familjens pollenallergiker (tre stycken so far) börjat reagera. Bara att plocka fram allergimedicinerna och köra hårt igen.

Och ett till vårtecken. Har haft paus från fredagspodden hela vintern men idag lyssnade jag det senaste avsnittet. Så sommarfiilis för mig. Ni vet, barnen sover, kvällssol på balkongen, ett glas rosé och podden i öronen. Det kommer snart. Sen.

Påskharen hade gömt påskägg hos mofa och mammu idag. I barnens påskägg fanns bland annat såpbubblor. Barnen hann knappt med kaffestunden innan ytterkläderna var på och vi var ute och testade.

Härlig liten stund ute i solen.