Idag då vi stod på gården med M och redan hade kommit tillbaka från vår trögispromenad kom vi in på ett mycket viktigt och intressant ämne. Ett ämne man inte kan diskutera på fem minuter heller. Det handlar alltså om vad man vill göra med sitt liv. Den frågan som ligger överst är vad jag skall göra efter att jag fått min julklapp (pappren från skolan). Då är jag alltså färdig speciallärare. Vilka förväntningar har omgivningen på en utexaminerad lärare? Bäst att direkt söka sig till skolvärlden och stanna där tills man (kanske) blir pensionerad. Eller först satsa på något annat, se världen lite, inte ta ett megalån, utan kanske bo på hyra en tid. Man får så många goda råd från alla i omgivningen. Bo på hyra lönar sig, köpa megahus genast lönar sig, bo utomlands lönar sig, fast tjänst som speciallärare lönar sig. Den listan kan göras mycket lång. Mycket av det som lönar sig är väldigt motstridigt och vem ser egentligen till just mina behov? Är det jag som skall bestämma vad jag vill eller skall förväntningar (som jag tror att finns) få styra över mitt liv. Det stora problemet ligger kanske i det att jag inte vet vad jag egetligen vill. Barn? Oj, vad töntigt, jovisst. Jobb, fast tjänst, lån, bil.. Allt det skall ju komma först är det inte så? Vågar jag gå mot ”det rätta”? Vågar du?
Fundersamt
Lämna ett svar