Balansgång

Såhär långt har tiomånaderskillen kommit nu. Han stiger upp och vandrar i väg med gåvagnen själv. Såklart måste den vara riktigt tung för att det ska fungera. Och nu känns det verkligen som om den lilla bebisen är borta och vi har en stor kille. Där staplar han på och i bilen sitter han numera kapprak efter att vi bytt bilstol och är så nöjd. Vi hade nog inte kunnat göra en enda sommarutfärd med babyskyddet mer. Tio minuter i lutande ställning var för mycket för honom. Men nu. Helt annat ljud från bakbänken. YES!

Det allra lättaste med Leo för tillfället är att vara inomhus så att han kan åla, krypa, gå och vad han nu sysslar med helt fritt. (Eller nå, det allra allra lättaste är att spänna fast honom i vagnen och promenera.) Det lättaste med Minea är att vara ute där hon har lekstuga, spel, pool, cykel och annat kul. Så det är en balansgång såklart.

Om ni undrar vad hon sysslar med på bilden här så är det bara ”Mamma, kolla nu, nu kastar jag som Krösa-Maja.”, när vi spelade mölkky. Nåmen helt självklart.