Också denna dag har vi väntat på. Väntat på att få baka pepparkakor tillsammans. I gårdagens lillajulklapp fanns en kockhatt. Den skulle komma att bli perfekt pepparkakebagarhatt för loppan. Hon kallade den redan igår för pepparkakshatten.
Det hann bli mörkt och kläderna hann bli rätt mjöliga innan vi var klara med dekoration och allt. Men så är det. Lite hårt att vara sockerbagare. Och vi var nog alla lika glada när det var dags att njuta av pepparkakorna. Några hängdes till och med upp i den lilla granen.
Lämna ett svar