Tänk att lejonungen bott utanför min mage så länge redan. I snart sju veckor. Det är konstigt att tänka sig att vi haft detta bebisliv såpass länge. Att jag ammat i 47 nätter (okej, inte hela nätter, men ni vet) när det egentligen känns som fjorton. Och att det ändå känns så totalt naturligt detta. Som om han alltid funnits hos oss. Idag hade han rådgivningsläkare. Måtten skrevs 5085g och 58cm. Också annars är allt i skick. Han är ju världens snällaste lilla bebis.
Såhär ser han ut när han pratar:
Och såhär när han visar hur hälsovårdaren sträckte ut benet för att mäta:
All good.
Lämna ett svar