
Här är beviset nu. En liten som ligger och myser i min mage. Om ett halvt år är den lilla beräknad att födas (16.9.2014).
Jag är faktiskt inte förvånad om ni hela bunten gissat denna nyhet. De senaste två månaderna har jag nämligen knappt levt alls. Det har sannerligen bara handlat om överlevnad på daglig basis. Det sjukliga illamåendet, tröttheten, sömnlösheten och överlevnaden. Men nu börjar jag känna att livet återvänder. Nu mår jag illa bara om kvällarna. Akupunkturarmbanden används inte längre. Och sedan vi såg den lilla på ultraljudet har det hela känts mycket bättre och mycket mer verkligt. Lyckan över att nytt liv formas inom mig. Det är så stort.
Lämna ett svar