dannipaalosmaa.com
Nu blir det stan med bästis för att fira att det är veckoslut. Herreminje man är värd lite mat nu. Hur var det med det där att sluta belöna sig med mat? Det bättrade i alla fall inte när man fick en bebbe i magen. Kanske nästa år då.
Den där magen växer helt sjukt fort nu, tycker jag. 23+3 idag.
Jag märkte att det kan skapa rätt allvarliga miner om man använder uppbränd när man menar utbränd. Till exempel såhär:
”Ja, nog kan det vara svårt att återgå till jobbet efter att man varit uppbränd en längre tid.”
Utöver det här ständiga blondinbeteendet mår jag riktigt bra, tackar som frågar. Underbart!
Att koka kaffe utan att ha stöpseln i låter mera som en syssla en 75-åring skulle utföra. Inte så mycket som en 25-åring. Men hey, är man yr så är man. And I’m proud of it. INTE.
Ehm, det är ju en tid sedan man behövt ha något att göra med dessa FPA blanketter. Nu är vi där igen och vissa punkter känns verkligen som hebreiska. Det gick ju bra ända till den andra punkten där jag tänkte skriva mitt gamla efternamn. Månne det skulle finnas någon gravidhjärnevänlig version?
Iskallt på morgonen. Vinterjackan plockas fram och jag tänker att jag nu testar den där dragkedjan i alla fall. Och den går fast. Nu behöver jag inte frysa om magen, på en stund i alla fall. Det är lite tajt om man vill uttrycka sig på ett trevligt sätt. Om någon dag kommer ni antagligen att få läsa om dragkedjan som sade poff.
Och Liten fortsätter att älska choklad.
Dagens low var definitivt hjorten som hoppade in i vår sida och söndrade vår bil. Tur att den inte söndrade oss eller bebisen. Lite skärrad kan man ju nog säga att man blev när man kom till insikt om vad som kunde ha hänt. Inte okej att chocka ett preggo eller hennes man på det där viset. Inte alls okej.
T A I K U R I 