Ett beslut senare

Där mitt bland tårarna som bara fortsatte att rulla ner för mina kinder efter blogginlägget jag skrev igår, tog vi ett beslut. Att det skulle vara slut på nattamningarna från och med nu. Det rådet fick jag igår på rådgivningen också, så beslutet var lätt. Vi hade väl egentligen tänkt vänta de fyra veckorna till, tills Leo skulle ha ett eget rum i det nya hemmet.

Men vi beslöt att vi kör direkt. Varför vänta? Och det gick bra! Han somnade efter 19 som vanligt. Klockan tre började han vakna men med ett antal (kanske fem) nappinstoppningar mellan klockan tre och sex somnade han varje gång om. Och klockan sex var det morgon som vanligt och morgonmjölk blev det direkt.

Trots att jag inte sovit mycket mer än vanligt kände jag mig så mycket bättre än igår. Mycket tack vare att jag inte suttit där och ammat mitt i natten men ännu mer tack vare att jag skrev blogginlägget igår. Och hela dagen har jag stundvis gråtit. Men nu på ett mer hälsosamt sätt tack vare era fina kommentarer som rullat in i jämn takt under dagen. Ni är fantastiska! Tack!

Idag fyllde jag till och med plåtburken med fröknäcke. Skönt med lite energi!

29 reaktioner till “Ett beslut senare

  1. Vi tog helt samma beslut i fredags. Vår pojke är nu 10 månader och efter diskussion med rådgivningen bestämde jag att nu är restaurangen (han ammas inte mera) stängd på natten. Första natten skrek han i två timmar men efter det har det räckt med att ge tutten. Vet hur det känns, det är tungt med två barn. Vi har knappt två års åldersskillnad och den äldre är inte i dagis och sover inte på dagen så det finns inte heller möjlighet för mig att vila på dagen. Dessutom varnade svärmor mig att svartsjukan kommer som på posten då den yngre börjar röra på sig och precis så var det här. Svårt för den äldre att dela med sig av leksaker och det blir många fighter varje dag, suck säger jag. Kämpa på!

    Gilla

    1. Bra beslut! Känns som att det kommer att bli bättre om nätterna så småningom blir bättre och vi dessutom kan dela nattansvaret på ett nytt sätt med Pekka :) Kämpa på där också!

      Gilla

  2. Jess vad bra! Kämpa på! Måste ändå tillägga att det att han sover 19-3 utan att vakna låter lyxigt 😊 Här vaknar lillebror längs med hela natten redan före midnatt… 5 nätter utan amning bakom oss och jag är nästan tröttare än innan… Hoppas på bättre nätter snart…

    Gilla

    1. Ja jag gissade att folk skulle reagera när jag skrev det. Till saken hör att det inte är hans nattsömn vi kämpar mest med, utan min. Kämpa!

      Gilla

      1. Jo menade inget illa alls! Hoppas du inte tog illa upp. Ja här kämpas det med både bebis och min sömn. Tror jag ska testa soffan i natt.

        Gilla

  3. Fint att du tar upp ämnet! Tror det är många som kämpar i tysthet. Dock reagerade jag på att han ändå sover från kl 19-03 utan att vakna? Kan du få avlastning i vardagen av släktingar/vänner? Har du funderat på ev förlossningsdepression? Har nämligen själv haft det o då var känslan rätt lika som du beskriver trots att babyn nog sov rätt så bra. Därför reagerade jag på det där att han ändå sover 8h i sträck. Kämpa på!

    Gilla

    1. Tack! gissade att folk skulle reagera när jag skrev om sömnmängden. Min sömn är den svårare biten här, sömnkvaliteten är dålig.

      Gilla

      1. Bestämde mig för att kommentera ditt inlägg här (känns som ett bra ställe). Styrka till er och hoppas det vänder snart! Jag känner så igen mig i det som du skriver. Vår son sover också bra och min man hjälper till på nätterna, men ändå är jag så trött. Och det värsta man kan möta är ”men han sover ju så där bra” eller ”men så är det att ha barn”. O nu blev jag inte heller sårad av kommentarerna här, detta är bara ett bevis på att andra inte kan förstå hur trött man är. Jag har också funderat på depression, men har förstått att den skulle ha ”kommit” tidigare efter förlossningen….?

        Gilla

    2. Hanna! Var och en får vara trött. Påriktigt. Jag tycker att det är så fel att säga ”hon/han sover ju”. Det spelar ju ingen roll om man ändå är trött. Redan efter en usel natt kan man ju vara riktigt i från sig. UTAN att vara deprimerad. Och hur är det inte då när man inte sovit en hel natt på över ett år, eller kanske ännu längre.

      Gilla

  4. Nu måste jag ännu kommentera att jag förstår tröttheten. Jag går i en dvala från morgon till kväll, oftast med huvudvärk dessutom. Jag drar mig för att köra bil och sku helst av allt bara sova en vecka.

    Gilla

    1. Körförbud var det någon som talade om tidigare! Så långt som möjligt är det ju bra att undvika i detta tillstånd! Kämpa Sanna. Och välj soffan. Man kan ju testa allt!

      Gilla

  5. Måste kommentera här med att jag förstår dig hur det känns! Folk reagerar ofta att jag har lyx som har en dotter som sover natten bra och alltid har gjort det. De känns som de är förbjudet att få vara trött då barnet sover bra på natten. Men jag kämpar också med min egen sömn och har gjort det nu i ett halvår. Vissa nätter gråter jag av trötthet men kan bara inte sova. Jag har tagit upp saken på rådgivningen men där tittar de bara på mig och förstår inte..hon sover ju…
    Du är modig som tar upp detta, tror vi är många som gråter ensamma i tystnad. Istället borde man prata mer öppet om dessa saker!

    Gilla

    1. Varför lyfter de händerna så snabbt på rådgivningen? Det har jag så svårt att förstå. Allt handlar ju inte bara om bebis, även om barnrådgivningen ju mest inriktar sig på själva bebisen. Ibland önskar man en större helhetsrådgivning. Är det där familjerådgivningen kickar in? Hörde om en amerikansk(?) ny grej där det finns ett företag som erbjuder att en person kommer och vakar med ens barn på natten så att föräldrarna får sova. Hjälper dock inte om man har insomnia som många säkert får ordentligt trots att barnet sover.

      Gilla

  6. Jag känner igen chocken och känslan av att man inte räcker till eller orkar. Det låter lite platt, men det blir bättre! Redan efter några ordentligt sovna nätter känner man sig som ny..Kämpa vidare!

    Gilla

    1. Du har så rätt. Efter dessa två nätter utan amning och den energi jag får av alla historier jag läser här i kommentarsfältet känns det redan bättre! Tack!

      Gilla

  7. Bravo ni! Nu blir det så småningom möjligt för dig också att sova helt ensam i ett rum så långt från alla andra som möjligt med trippla öronproppar och dubbla täcken (det går riktigt bra att sova tex i badrummet på en madrass, been there too…;) ) så nog ska ni få fason på mammas sömn så småningom också! Nytt hem, ny start för alla! God natt!

    Gilla

  8. Jag lider med dig. Hoppas det håller i sig och nätterna blir bättre. Vi borde också sluta av med nattamningen. Men jag har inte orkat ta kampen. Signar tar ingen tutt så jag misstänker kampen är lite värre då. Jag har i alla fall kommit så långt nu så han somnar i egen säng och sover där. Här tidigare en period somnade han vid bröstet och sov hela natten i vår säng. Om inte förr så när Siri får sommarlov och vi slipper passa skolklockan varje morgon.
    Glad påsk!

    Gilla

    1. Tack! Det jag minns från alla Mineas nya skeden (lämna bort nattamning, lämna bort nappen, byta säng mm) är att man tror att det ska bli så mycket jobbigare än det sedan i själva verket var. Så nu bara tar vi snabba beslut hela tiden och känner att vi klarar det :) Men jag tycker att man ska göra allt när man själv är redo! Oj, tänk att det blir sommarlov även i år! :) Hoppas ni haft en fin påsk!

      Gilla

  9. Du har mina fulla sympatier! Det låter som om vi är lite lika, jag har ofta helt sjukt svårt att somna och när jag väl sover så är det jätteytligt. Det känns som om min kropp är inställd på högsta alarmberedskap hela tiden så jag hör och märker minsta ljud. Först fick hunden flytta ur sovrummet för att hon andas så högt och sen tog det inte lång tid innan mannen fick följa efter, haha. Känns knäppt att han sover oftare i soffan än i sovrummet men vad göra? Jag KAN INTE sova om han snarkar. Signe sover dåligt och vaknar ännu ofta och då har man just hunnit somna när det är dags igen. Så, jag förstår bra att mammans sömn kan vara problemet. Känns som om min sömn är helt rubbad, har alltid haft lätt att sova förr. Kramar från oss!

    Gilla

Lämna en kommentar